Åhh, vad jag älskar att träna! Att få ta i allt man har, göra några sittups mer än vad man tror att man orkar, att lyckats att stå och göra plankan lite längre än vad man egentligen tror att man ska klara. Man får inte ge upp för om man gör det så blir det bara jobbigt att resa sig igen, man får aldrig visa sig svag. Sen när man ÄNTLIGEN kan lägga sig ner igen, andas ut och de första man tänker är "Yes jag klarade det!". Jag älskar att känna hur kroppen arbetar och känna att slitet ger resultat. Så länge man fortsätter lite till (ungefär tills man tror att man ska dö) och bara tävlar mot sig själv så fixar man det mesta.
Man klarar alltid mycket mer än vad man tror!